-

Från mitt håll gick uppvisningen skapligt, inga värre fall, kanske ett och annat gapflabb. Tre danser hit och dit sätter sina spår, jag har fortfarande en såndär hiskelig träningsvärk i mina ben. Och i armarna. Och i smilbanden.

I gårmorse tände jag ett ljus, såsom så många andra. Det står en julstjärna i mitt förnster, det ligger en halftuppäten chokladkalender brevid min säng och den senaste veckan har jag upptäckt mig själv med att gå och nynna på 'all i want for xmas' och 'Rudolf med röda mulen'. Känns ungefär som att julen är på väg.

Om jag känner mig själv lär jag inte göra någonting speciellt ikväll. Nu på sistonde har jag fått ett sådant extremt sug efter guitar hero, så för variationens skull ska jag förflytta min kropp till övervåningen och klinka lite där. Hur som haver. Morgondagen består till största del av dansuppvisningar, kl 14 och 16 står vi på scen och härjar. Kom och titta, you will not get disappointed. later jao.



Du, klicka på kassettbandet! dina öron kommer att älska dig.

Så här är det. Jag är en märkvärdig tjej. Jag är jättekonstig. Jag är weird. unik. Men fan i helvetet vad skönt det är. Julia är en konstig människa, och det tycket hon om. Det står hon för. Vad är idealet för att vara normal? Varför existerar äns det ordet? normal, hur fan är man när man är normal? Vanlig. Det finns inte en ända jävla själ på den här jorden som är vanlig. Därför dömmer jag inte. Jag beundrar i stället. Jag beundrar alla de människor som vågar stå upp för sig själva, det finns nog inget finare. Riktigt vackert är det. Bakom den mask som bärs gömms alltid någon, och det är bara en tidsfråga innan den personen kommer fram. För människor är genomskådelsebara varelser. Det lilla jag betyder för den här civilisationen tänker jag fanemig leva upp till. För jag vet exakt vad jag går för.

Såhär i svininfluensans tider. Halsen är inte helt kry, inte min näsa heller. Igår morse nös jag 4 gånger i rad, vilket är ovanligt för att vara jag. Jag har en sådan förskräklig huvudvärk, något illamående. Så igår fick min backup komma före skolan. Jag låg som en död sill eller nått på sägen hela dagen. Kilade ner för te lite titt som tätt. En halstablett, lite 'nudlar med exotisk touch' (mycket kul med variation). Läste igenom gammla tidningar, lyssnade igenom kent boxen, kollade på Wallander. Ytterst intressant. over and out.

Så snurrar min jord igen, radion spelar vår sång. Stockholm ligger öde och världen håller andan. så snurrar min jord igen, för allt vi drömmde en gång.

Fredaskväll och jag sitter ensam på mitt rum och super mig full på cola zero och allmänt skit som cirkulerar runt mig. Det jag andas in kommer inte ut, det fastnar någonstans i mina lungor. Jag kvävs. Där ligger min kamera och väntar på batteri, där ligger mitt trasiga armband. Där ligger det en tandborste mitt på glovet, där ligger en julia och skräpar på sängen. Varför gör du inget av kvällen? Det är fredag, flicka lilla. Det är fredagskväll. Varför kan du inte gå rakt längre? Vart fan tror du att du är på väg. Gå till din radio. Lyssna på kent. Lyssna på kent. Lyssna på socker, lyssna på mannen i den vita hatten, lyssna på berg och dalvana, lyssna på avtryck. Lyssna inte på dig själv för allt i världen. Lyssna på allt annat än dig själv nu.

Jag ska ta en tripp till köping hade jag tänkt. Gå omkring och titta. Möjligt att jag köper någonting, möjligt att jag låter plånboken vila. Dom tar så mycket för en glass nu för tiden.

Jag är så modern! Jag kom på att kameran på min dator faktiskt kan vara till nytta. Se bara dessa skarpa och ytterst obrusiga bilder! (den ironiska Julia is awake!) Mycket praktiskt.

Livet går upp och ner, hit och dit, till höger och till vänster och mot alla möjliga riktinigar och håll. Utan att jag är så speciellt medveten om det själv så passerar faktiskt dagar utan att jag lever dom. Jag har kommit på mig själv med att skjuta upp saker och ting, vilket inte gör mig inte gott. Eftersom att det har hänt så förskräckligt mycket på sistånde vet jag inte riktigt vad som har påverkat mig mäst. Så, nu är det hög tid att göra någonting åt det här, den tanken är jag klar med. Saken är den att jag inte vet i vilken ände jag ska börja.

Med en ostmacka i ena handen och 'Love actually' i andra kommer jag troligen att bege mig till soffan inom kort. over and out!

Tänderna är borstade och pappas XL tisha är på, jag är nästan helt redo för att krypa till kojs. Filmen garanterar jag om man har någonting mjukt och kramgott till hands (såsom en kudde, alternativt Elsas arm). Ja, det kom ett par tårar, och ja, det kom ett par till efter det. Kort och gott, se den.

Om sisådär 4 timmar bär det av till Örebro för mig och Elsa. Lite god mat lär vi få i våra magar och sen ska vi se '2012'. Vad jag har hört så ska filmen vara riktigt mäktig och gripande. Har du sett den? vad tyckte du?

Jag är en småätare utan dess like. Allderles nyss kom jag på mig själv med att stå och äta ur lemon-curds burken med en matsked. Sylt och marmelad (för att inte tala om kolasås) går också ner utan att jag tänker så speciellt mycket på det. Hej, jag är en ekonomisk människa. Hur illa det än låter tänker jag inte göra någonting åt det, det är någonting som gör mig glad. Det gör mig lycklig faktiskt. Jag älskar det.

En vacker dag ska jag fanemig visa alla hur en riktigt jäva mensvärk ser ut! Jag har tillbringat en hel lördag i soffan, tyckt synd om mig själv och stickat på min halsduk som aldrig tycks bli klar, röd är den dessutom (nej, den var inte vit från början). Mellvin är fräshare än jag, och han är en hamster. Lite arctic och en varm vetekudde på magen så kanske det årdnar sig. latero.

Jag har extremt svårt för jeans, speciellt tajta. Jag har kört på strumpbyxor (för att inte tala om pappas mjukisbyxor) ett ganska långt tag nu. Nackdelen är väl att man fryser en smula om benen, så jag tog mig i kragen och åkte upp en sväng till örebro. stentvättade billiga måndagar får pryda mina promenadpinnar tills vidare.
Nu ska jag återgå till min apelsin och djävulen bär prada.